Idag är det freedag

Klockan är 18.43, det är fredag och ja, jag tror bannemej att det får vara färdigpluggat för idag! Hemtenta-skrivning är det som gäller och jag känner att det är få saker som kan framkalla så mycket
ångest hos mig som just hemtentor, nåväl, nog om det.

Idag har jag även varit på seminarium för en kompis som skulle gå upp med sin D-uppsats, jisses. Man blir påmind om att det är dryga halvåret kvar tills man själv står där och ska försvara sin C-uppsats (visserligen inte riktigt samma nivå, men ändå).

Just nu handlar det om att försöka hinna träffa alla nära och kära inför resan, känns konstigt att inte få träffa alla godingar på nära sex veckor. Men tiden brukar ju ha en tendens att rusa iväg så förmodligen gäller det även denna gång (på gott och ont). För min del får gärna tiden rusa iväg under själva flygresan, har nämligen börjat få lite resfeber, iihhh.

The Pogues är det som går hem hos mig idag
http://www.youtube.com/watch?v=mjtzdummdCA

1 vecka kvar

Ojoj nu är det bara en vecka kvar till avresa. Känns fortfarande väldigt overkligt men samtidigt så himla spännande! Var och växlade pengar idag och skrev ut flygbiljetten så att resan inte är så långt borta borde till och med min hjärna snart fatta :P

Nu är det dags att sova så att man är pigg och glad till att sätta fart med hemtentan imorgon. Tjo!
Var föresten inne och kollade temperaturen i Namibia förut, ca 30 grader om dagarna, inte mig emot ;)

Runaways, Namibia och flytt (?!)

Hej hallå. Lyssnar på The Killers med låten Runaways och kan konstatera att jag har gjort det igen, nämligen lyckats med att proppa in allt för mycket fix och trix, samtidigt. Står just nu inför en del lite större val och beslut i livet. Det är inte som att: Ska jag köpa äpplen eller päron? Utan istället handlar det om grejer som att köpa sitt livs första lägenhet och att åka på praktik i ett land som ligger på andra sidan jorden, nämligen Namibia. Tror inte riktigt att jag har fattat det här med Namibia.. ska vi verkligen åka? Och framför allt har man tänkt på allt? Så på ett vis har nog allt kring lägenhetsköp varit bra. Det har avlett mina tankar från Namibia-resan och det senaste har jag faktiskt inte varit nervös inför resan en endaste gång. Nästan så att avsaknaden av nervositet gör mig lite nervös, haha.

Just nu handlar det om att få fixat kontrakt, få sagt upp den nuvarande lägenheten och dylikt innan jag om 2 veckor sitter på ett plan ner mot värmen. Innan dess ska det hinnas med att plugga, jobba och skriva en hemtenta. Here we go!

Länge sen sist

Oj, vad ovant det känns. Tillbaka i bloggvälden? Blogger.com har fått nytt utseende sen sist och jag känner mig lite vilsen när jag klickar mig fram bland alla flikar osv. Man kommer nog snart in i det igen. För så är det ju med det mesta i livet, i början känns allt det nya lite skrämmande, lite ovisst men snart blir även "det nya" vardag och det kommer nya utmaningar som känns spännande/skrämmande. Och det är just så livet är, ovisst och föränderligt. Jag har förresten slutat upp med att försöka "hitta mig själv", jag själv är ju här, kroppsligt. Så.. jag har slutat leta nu. Istället har jag börjat lägga fokus på att lyssna på mig själv, mitt inre jag, och försöker gå in för att följa det som känns rätt, det som är jag, nu. För det är ju samma med oss männsikor som med livet, föränderligt. Jag är inte den som jag var för 5 år sedan, inte heller du. Så då blir det helt plötsligt meningslöst att "hitta sig själv", för innan jag har kommit fram till det så är inte jag längre den jag var i det ögonblicket. Nåväl, så fort kanske inte förändringen sker, och en viss grund finns ju förstås alltid kvar,men ändå. Fördelen med att se livet som en ständig förändring är att ingenting är statiskt, ingen förblir den man någon gång varit. Människan återskapas hela tiden, i varje möte. Det fina med att se föränderligheten är att det gör människan till en aktiv varlese, det är du själv som skapar bilden av dig själv. Och du gör det i ett sammanhang, fyllt av andra människor. Människor som också lever, är och förändras. Det är i samspelet med andra som vi är och blir till. Hur kom jag egentligen in på det här? När det enda jag egenligen ville säga att jag tänkte ta upp det här med bloggandet lite smått igen.. Hmm, jag tror att den huvudsakliga orsaken till det är att jag, om ett par veckor, ska åka till Namibia för att göra praktik och vet då att det finns en och annan själ som är nyfiken på att läsa om/se vad vi (jag och min klasskompis) upplever där. En annan anledning till att jag tänkte försöka skriva några rader här då och då igen är att min hjärna stundtals går på övervarv av knasiga idéer (som ni märker ovan). Måste också passa på att säga att jag fullkomligt Älskar känslan av att fylla kroppen med sånt som den mår bra av, tankar, mat osv. som ett tack till kroppen för att den gör det möjligt för mig att göra allt det som jag vill. Idag känner jag mig stark, som om världen är min arena och att jag kan göra allt jag vill, det är en skön känsla. Vi är alla värda det bästa i livet!